Jag har precis kommit hem från en middag med några tjejkompisar. Promenaden hem genom den regntunga kvällen i vattentät jacka och gympaskor kändes uppiggande. Jag kan inte låta bli att jämföra med förra middagen och hemfärden i kollektivtrafiken. Då i högklackade stövlar och ullkappa, utan en tanke på promenad. Jag slås av hur mycket våra kläder kan främja eller stjälpa en aktiv livsstil.
- Har jag högklackat är lockelsen att skippa en station i kollektivtrafiken till förmån för en promenad minimal. Om man inte älskar skavsårsplåster och vrickade fötter.
- Har jag inte vädertålig jacka som ger rätt temperatur är det osannolikt att jag tar en lunchpromenad när vädret utmanar. Man vill ju varken komma tillbaka till nästa möte med köldkramp i nacken eller svettringar under armarna.
- Obekväma eller tajta kläder utan stretch gör chansen till spontan handståendeträning på kontoret ganska obefintlig. Eller för att nämna något mindre extremt kanske man blir tvungen att undvika cykeln när man inte når fram till styret i sin tajta kavaj.
Vill vi skapa förutsättningar för ett mer aktivt och lite roligare Sverige så är det ju enklare om vi har kläder som uppmuntrar till rörelse, och inte tvärtom. Zlatan hade knappast lärt sig dribbla boll om han tillbringat skoldagarna i högklackat.
//Lena Norrman
Foto Carola Björk: Lekhagens grundare Lena Norrman på sitt bröllop, i barfotalöparskor.