Elitidrottssatsande roddaren, tillika Lekhagen-ambassadören, Cissi Velin tar oss med på höghöjdsträning i Italienska Livingo. Vad är höghöjdsträning? Hur känns träningsformen, och ger den någon effekt? Cissi har svaren!

Hur hamnade jag här?

Jag är som ni kanske vet elitidrottssatsande roddare. Rodd är en idrott som kräver extremt hög syreupptagningsförmåga. Jag och två andra svenska roddare fick möjligheten att åka med till Livingo på skidläger på hög höjd tillsammans med Norska landslaget. Så vi har varit en del av deras träningsgrupp under 2,5 v vilket har varit väldigt bra och givande.

Varför höghöjdsträning?

Träning på hög höjd är vanligt inom de flesta konditionsidrotter. Ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften. Med andra ord finns det mindre mängd syre. Kroppen är så smart att den omgående känner av detta och startar acklimatiseringsprocessen. Benmärgen börjar automatiskt att bilda fler röda blodkroppar som i sin tur kan transportera mer syre. Det är detta man vill åt med träning på hög höjd. När man sedan kommer ned på havsnivå igen med extra röda blodkroppar i bagaget ska det förhoppningsvis gå lättare.

Det är väldigt individuellt hur effekten blir och hur du påverkas av träning på hög höjd.

Det finns flera olika typer av användning av höghöjd. 1) bo lågt och träna högt, 2) bo högt och träna högt; 3) bo högt och träna lågt och 4) sova/ befinna sig på ”artificiell hög höjd” (undertryckskammare/ höghöjdshus) och träna lågt.

Vi både bodde och tränade på hög höjd. På ca 1800-1900m höjd.

Hur var upplevelsen av träningen?

Vi startade väldigt lugnt på lägret. Det var viktigt att på den höga höjden ta det väldigt lugnt i början för att att orka hela lägret och inte gå i väggen. Det var extremt tydligt att pulsen steg väldigt lätt. Trots att man försökte åka långsamt så var det svårt att hålla pulszon 1. Det räckte att man gick upp för en trappa så var man andfådd.

Vi tränade två gånger per dag och ofta var det dubbelpass på morgonen med skidor och roddmaskin eller styrka. Men mestadels av tiden la vi på skidor och på lågintensiv träning. Men i emellanåt blev det lite intervaller också och vi fick känna på puls och mjölksyra. Och de mätte laktat på flera pass för att veta att vi tränade i rätt intensitet.

Många som är på hög höjd blir väldigt slitna. De kanske tränar för hårt. Har svårt att återhämta sig och svårt med både sömn och mat. Men det var inte alls något problem för mig.

Jag summerar och reflekterar

Väl hemma i Sverige igen lyckades jag göra ett hb värde. Alltså mäta koncentrationen hemoglobin i blodet. Och lyckades höja det med ca 12 enheter. Så det säger att jag har ökat antalet röda blodkroppar och mängden blod. Vilket är helt suveränt som idrottare eftersom så mycket syre ska transporteras runt i vårt kretslopp.

Tyvärr har jag inte så mycket skidor på hemmaplan eftersom snön är borta och blir svårt att känna om det känns lättare. Men de andra konditionspass jag har gjort tycker jag kan kännas lite lättare. Jag hoppas i alla fall Vasaloppet känns lätt om en vecka.

Oavsett effekterna var miljön där magisk och det gav minst lika mycket energi. Att få åka runt och njuta och titta på de fantastiska fjälltopparna med solen i ansiktet och gnistrande spår.

//Cissi Velin

X
X